Nordiska museet

Tiden på försommaren mellan det att häggen och syrenen blommar tycker många är årets ljuvligaste. Och den går försvinnande fort, ofta är den över innan man ens har hunnit märka att den börjat. Uttrycket mellan hägg och syren brukar sättas samman med historien om en skomakare som satte upp en skylt på dörren, där det stod stängt mellan hägg och syren. Det finns många teorier om ursprunget till denna historia. En del menar till exempel att den kommer sig av att skomakarna s...tängde verkstaden denna tid på året för att gesällerna skulle ut på gesällvandring, andra att den skapades av författaren Fritiof Nilsson Piraten. Och vem har inte drömt om att ha ett arbete som tillåter att man hänger en skylt på dörren där det står är och fiskar eller stängt vid solsken när världen är som vackrast och äventyret lockar? Foto: Gunnar Lundh/ Nordiska museet

Vad ser du fram emot att göra som färdigvaccinerad? Vem har du längtat efter under pandemin? Hur var det att träffas igen? Nu samlar vi berättelser och bilder från efterlängtade återseenden och kramar. Varje bidrag blir en del av historien om pandemin för framtida generationer i Nordiska museets arkiv. Tidsåtgång: ca 10 min. https://minnen.se/tema/eftervaccinet Foto: Karl Heinz Hernried/ Nordiska museet

Med bojda ryggar och i rejala skodon trampar Helmer och Olga Mälman fram i potatisakerns nyredda faror en vardag i Lindesberg under tidigt 1970-tal. Sattpotatisen har de noga valt ut och sparat fran fjolarets skord. Nu ska de värdefulla knolarna ner i myllan med sina manga sma groddar for att vaxa och matta annu en sasong. Potatisen kom till Europa fran Sydamerika under 1500-talet och spreds till Norden under 1700-talet med invandrade bruksarbetare och hemva...ndande soldater. Trots att myndigheterna tidigt uppmuntrade potatisodling betraktades den lange med stor misstanksamhet. I Danmark skrev en pastor i sin dagbok att det mojligen skulle vara lattare att infora en ny religion, an att fa bonderna att odla potatis. Efter en svar svalt pa 1770-talet fick potatisen storre spridning i Sverige och Finland och under 1800-talet blev den basfoda for majoriteten av befolkningen. Foto: Nils Blix/ Nordiska museet See more

Det är pingsthelg i Norrbotten år 1928. Ungdomar strömmar till kyrkstaden och tidigt om aftonen börjar aftonfrieriet komma igång. Kyrkstäder förekommer i Sverige och Finland och uppfördes av bönderna för övernattning i samband med långväga kyrkobesök. Idag har många kyrkstäder brunnit ner eller rivits. I Gammelstad, Luleå finns över 400 kyrkstugor bevarade och 1996 upptogs platsen på UNESCOs lista över världsarv ovärderliga för mänskligheten. Foto: Gustaf Boge/ Nordiska museet #arktis #arctic #unescoworldheritage #gammelstad

Skräddare Stång Per Larsson tar paus från sin symaskin i Västra Ärnäs, Lima i Dalarna omkring 1920-talet. Han är prydligt klädd med stärkt skjortkrage, väst och kavaj men har hoppat över att knyta en fluga eller slips. På bordet står en frodig pelargon och ett modernt elektriskt strykjärn. Stång Per var enligt en folkräkning ogift och inneboende hos sin bror som var hemmansägare. Under rubriken lyte anges också Stång Per som döfstum. Att Stång Per blev skräddare kan bero på att han var just hörselskadad. De så kallade S-yrkena, skräddare, sömmerska, snickare, sadelmakare och skomakare ansågs vara särskilt lämpliga för döva och några av få yrken som det gick att utbilda sig till på de tidiga dövskolorna. Foto: Elmer Larsson/ Nordiska museet

Följ med till konservatorsateljén och titta närmare på hantverket i en tidig version av den lilla svarta från NK:s Franska damskrädderi 19021966. Visas i modeutställningen Nordens Paris på Nordiska museet från 17 september i samarbete med Nordiska Kompaniet.

Här får trettonårige David och hans lillebror äntligen krama om sin mormor och morfar igen. Vad betyder vaccinet för dig och vad ser du fram emot att göra? Lämna din berättelse på www.minnen.se/tema/eftervaccinet och bli en del av historien.

En ung man pa en landsvag en forsommardag 1941. I de omgivande akrarna vantar sadden pa att komma upp och i vallarna blommar maskrosorna. Tommarna i mannens hand avslojar att han har sallskap langs vagen. Redskapet som mannen och hastarna transporterar ar en valt som anvands direkt efter sadd for att krossa jordklumpar och forbattra jordens mojlighet att behalla fukten. Vi kan bara gissa, men kanske ar sallskapet pa bilden pa vag att lamna tillbaka valten om de lanat den. Det var inte ovanligt att lana redskap av varandra eller ga samman och gora ett gemensamt inkop. Manga redskap som man inte sjalva tillverkade innebar hoga kostnader. Lyssnar vi noga kan vi hora ljudet mot grusvagen och larkan i skyn. Foto: Gunnar Lundh/ Nordiska museet