Vision For All

Just finished after a successful projektresa in slatina, Romania. 1488 glasses distributed, 995 investigated of which 605 women and 390 men. Everything in 4 intense days with heat of over 30 degrees. The human heat was maybe even higher but much more pleasant. :)

Här ser ni ännu en av VFA’s styrelsemedlemmar: Karin Halldorf heter jag, bor i Stockholm där jag arbetar som språklärare. Jag kom i kontakt med VFA 2014 då jag bodde i Chile och fick följa med som tolk under en resa till de södra delarna av landet. Därefter har jag varit med som projektledare på ytterligare två resor. Bilderna vi ser är från resan till Påskön 2016. Jag tycker om att resa och särskilt att interagera med och lära känna folk och platser på ett annat sätt än man ...gör som turist. Att få resa med VFA är en ynnest då man känner att man verkligen kan göra en insats och samtidigt få vara med om och uppleva så mycket. Det är få saker jag känt så meningsfullt som att leda resor med VFA, då jag verkligen fått användning för mina språkkunskaper och min vana och erfarenhet av att bo och arbeta i länder där standarden kanske inte är som vi är vana vid hemma. See more

Curt Svensson är en av VFA’s nya styrelsemedlemmar: Optiker med butik i Sunne som anar pensionen vid horisonten. Värmlänning med hälften av rötterna i Skåne. Gillar resor, särskilt de som går till Italien eller Skottland.... Har två resor med VFA i bagaget och hoppas förstås att det snart ska bli flera. Och det hoppas vi också!

Eva Bendz hämtar lådor med glasögon som hon ska lämna till Brödet&Fiskarna i Västerås, för vidare transport till Västsahara.

Här presenterar vi ännu en av våra styrelsemedlemmar: Birgitta Hellman. Så här berättar Birgitta: Jag har varit medlem i VFA i ca 20år, det betyder många arbetsdagar med tvätt och sortering. Det är ett bra sätt att tillbringa en lördag på, att tillsammans med trevliga människor i olika åldrar ta hand om de glasögon som donerats. Jag har gjort tre resor i Syd-och mellanamerika, som assistent. Alla resor har varit lika spännande och givande. Jag minns tonårspojken som jag var tvungen att ge ett par tantglasögon, men han blev överlycklig för att han kunde se. Mest av allt minns jag den lilla damen som efter en pratstund med hjäp av gester, förstod att hon skulle kunna trä tråd i en nål igen. Då fick jag en varm kram .

Vill du mäta glasögon hemma, så hör av dig till [email protected]