Klimatpsykologerna

Bra start på valåret! Idag i @aftonbladet publicerar @varabarnsklimat en debattartikel tillsammans med oss och @unicefsverige @bris116111 @barnfonden @projplayground @psychologistforfuturesweden. Tillsammans höjer vi våra röster om att barns rättigheter och perspektiv måste stå i centrum för klimatomställningen. Hur tror du det skulle bli om vi utgick från barnens bästa i klimatomställningen?... I dag riskerar allt fler barn att förlora sin hälsa, sin framtid och sina liv på grund av klimatkrisen. Även här i Sverige påverkas barn, bland annat genom effekter på deras psykiska hälsa gällande oro och brist på framtidstro. Barn förstår att vuxna inte agerar tillräckligt för att skydda dem och de håller politiker ansvariga. Genom tre nyckelsatsningar kan vi bygga ett bättre samhälle för barn. 1. Accelerera klimatomställningen! Takten i omställningen måste öka i linje med det som krävs för att uppnå Parisavtalets mål. 2. Bygg samhällen för barn, det blir bättre för alla! Använd exempelvis barnkonsekvensanalys, för att belysa hur klimatrelaterade beslut påverkar barns hälsa, utveckling och liv. 3. Öka barns inflytande och medverkan i klimatomställningen! Bland annat krävs en nationell storsatsning på ett klimatlyft för skolan så att den kan möta elevers frågor, känslor och engagemang för klimatet. #klimatval2022

Bra start på valåret! Idag i @aftonbladet publicerar @varabarnsklimat en debattartikel tillsammans med oss och @unicefsverige @bris116111 @barnfonden @projplayground @psychologistforfuturesweden. Tillsammans höjer vi våra röster om att barns rättigheter och perspektiv måste stå i centrum för klimatomställningen. Hur tror du det skulle bli om vi utgick från barnens bästa i klimatomställningen?... I dag riskerar allt fler barn att förlora sin hälsa, sin framtid och sina liv på grund av klimatkrisen. Även här i Sverige påverkas barn, bland annat genom effekter på deras psykiska hälsa gällande oro och brist på framtidstro. Barn förstår att vuxna inte agerar tillräckligt för att skydda dem och de håller politiker ansvariga. Genom tre nyckelsatsningar kan vi bygga ett bättre samhälle för barn. 1. Accelerera klimatomställningen! Takten i omställningen måste öka i linje med det som krävs för att uppnå Parisavtalets mål. 2. Bygg samhällen för barn, det blir bättre för alla! Använd exempelvis barnkonsekvensanalys, för att belysa hur klimatrelaterade beslut påverkar barns hälsa, utveckling och liv. 3. Öka barns inflytande och medverkan i klimatomställningen! Bland annat krävs en nationell storsatsning på ett klimatlyft för skolan så att den kan möta elevers frågor, känslor och engagemang för klimatet. #klimatval2022

Go jul! Quizza med podden julavsnittet som är ute nu!

Idag slappte folkhalsomyndigheten en rapport som handlar om halsa i klimatforandringarnas tid. De tar upp halsorisker som fler oversvamningar, varmeboljor och samre dricksvattenkvalitet. Men inte ett ord namns om mentala halsoeffekter. Stress, oro och frustration ar jobbigt att bara, och kan ha effekter pa den fysiska halsan. Enligt de senaste rapporterna har mellan 60 och 75 procent av befolkningen i Sverige upplevt mycket oro for framtiden kopplat till kl...imatet. Manga unga idag vittnar om att klimatet paverkar deras dagliga maende negativt, och paverkar hur de (inte) planerar sin framtid. Men rapporten bortser helt fran kanslor kopplat till hallbarhet. Varfor raknas inte mental halsa och trygghet som en folkhalsofraga? Vi halsar Folkhalsomyndigheten valkomna att anstalla oss nar de ska ta fram nasta folkhalsorapport med klimattema. See more

Go jul! Quizza med podden julavsnittet som är ute nu!

Idag slappte folkhalsomyndigheten en rapport som handlar om halsa i klimatforandringarnas tid. De tar upp halsorisker som fler oversvamningar, varmeboljor och samre dricksvattenkvalitet. Men inte ett ord namns om mentala halsoeffekter. Stress, oro och frustration ar jobbigt att bara, och kan ha effekter pa den fysiska halsan. Enligt de senaste rapporterna har mellan 60 och 75 procent av befolkningen i Sverige upplevt mycket oro for framtiden kopplat till kl...imatet. Manga unga idag vittnar om att klimatet paverkar deras dagliga maende negativt, och paverkar hur de (inte) planerar sin framtid. Men rapporten bortser helt fran kanslor kopplat till hallbarhet. Varfor raknas inte mental halsa och trygghet som en folkhalsofraga? Vi halsar Folkhalsomyndigheten valkomna att anstalla oss nar de ska ta fram nasta folkhalsorapport med klimattema. See more

PÅVERKANSPILEN I vår bok Klimatpsykologi skriver vi om tio konkreta verktyg som hjälper klimatarbetet att bli mer effektivt och långsiktigt hållbart - det här är det viktigaste av dem. Påverkanspilen är en modell som hjälper oss att _innan_ vi ger oss i kast med olika klimatprojekt, stanna upp och tänka efter PÅ VILKET SÄTT vi har bäst möjlighet att utifrån våra resurser och kompetens skapa så hög och långsiktig effekt som möjligt. Den analysen är väsentlig att göra eft...ersom vi 1. har bråttom att göra väldigt stora förändringar, 2. har begränsat med tid, kraft och resurser att hushålla med. Vi behöver vara smarta när vi ger oss i kast med klimatarbetet. Ju högre upp och ju längre fram på pilen, desto högre och mer långsiktig effekt. Ju högre upp och ju längre fram på pilen desto större sannolikhet att vi behöver jobba tillsammans, inte bara med att ändra våra egna val, utan med de förutsättningar vi gemensamt har i samhället att kunna leva hållbart. Kort sagt: byta glödlamporna och sopsortera hamnar långt ner i början av pilen. Få igenom en utfasning av subventionerna till fossilindustrin hamnar högt upp och långt fram. För att nämna några exempel Har ni exempel på när ni själva använt Påveerkanspilen? Skriv i kommentarerna!

PÅVERKANSPILEN I vår bok Klimatpsykologi skriver vi om tio konkreta verktyg som hjälper klimatarbetet att bli mer effektivt och långsiktigt hållbart - det här är det viktigaste av dem. Påverkanspilen är en modell som hjälper oss att _innan_ vi ger oss i kast med olika klimatprojekt, stanna upp och tänka efter PÅ VILKET SÄTT vi har bäst möjlighet att utifrån våra resurser och kompetens skapa så hög och långsiktig effekt som möjligt. Den analysen är väsentlig att göra eft...ersom vi 1. har bråttom att göra väldigt stora förändringar, 2. har begränsat med tid, kraft och resurser att hushålla med. Vi behöver vara smarta när vi ger oss i kast med klimatarbetet. Ju högre upp och ju längre fram på pilen, desto högre och mer långsiktig effekt. Ju högre upp och ju längre fram på pilen desto större sannolikhet att vi behöver jobba tillsammans, inte bara med att ändra våra egna val, utan med de förutsättningar vi gemensamt har i samhället att kunna leva hållbart. Kort sagt: byta glödlamporna och sopsortera hamnar långt ner i början av pilen. Få igenom en utfasning av subventionerna till fossilindustrin hamnar högt upp och långt fram. För att nämna några exempel Har ni exempel på när ni själva använt Påveerkanspilen? Skriv i kommentarerna!

Ni har väl inte missat att ni kan skriva frågor till Kata på [email protected] så kan den komma med i ETC nyhetsmagasin]: såhär börjar svaret på dagens läsarfråga om hur psykologer hjälper personer med klimatångest: Din fråga är viktig både utifrån ett samhällsperspektiv och patientperspektiv. För att svara på den behöver jag börja med att förtydliga begreppet klimatångest: Det är inget sjukdomstillstånd som kan eller ska behandlas bort. Alla obehagliga känslor som kommer ...vid insikten om klimatkrisen är rimliga reaktioner och inga känslor vi kan bli av med på något annat sätt än att minska själva krisen. Så länge vi inte ser massiva åtgärder för minskad klimatpåverkan och ökad biologisk mångfald behöver vi alltså lära oss hantera de känslotillstånd som kommer med att leva i en existentiell global kris. Så hur hjälper vi patienter att hantera dessa obehagliga känslor av rädsla, sorg, skuld, frustration, ilska osv? Att använda känslorna till ett meningsfullt kollektivt agerande är centralt. Men också att öka toleransen för osäkerhet och obehagliga känslor. Personer som söker behandling för klimatångest behöver få höra att deras känslor är en reaktion att vara stolt över som säger att något inte står rätt till. Kanske behöver de inte behandlas med tekniker och metoder utan snarare träffa andra medmänniskor och uppleva att deras reaktioner är en naturlig del av att vara människa i vår tid? Kanske behöver de hitta en trygg grupp att engagera sig i för att uppleva hopp och meningsfullhet i att arbeta tillsammans mot tillräckligt stora förändringar? Och framförallt så behöver de en minskad klimatkris och ett hållbart samhälle. Därför är din fråga viktig ur ett samhällsperspektiv. Läs fortsättningen i ETC nyhetsmagasin] och skicka in din gröna fråga

Varför händer inte mer i klimatomställningen trots att många agerar? I vår bok Klimatpsykologi svarar vi på den frågan och ger 10 konkreta verktyg för att göra klimatarbetet mer effektivt. Vi går igenom varför konsumentmakt, informationskampanjer, nudging och policyer i sig inte är tillräckliga verktyg för att nå en snabb och långsiktig förändring. Varför människans egna uppskattningar av vad hen gör ofta träffar fel, och hur vi kan komma runt våra egna tankefällor. I ...boken får du bland annat lära dig att använda Påverkanspilen, anpassa åtgärder till målgruppen och använda socialt tryck på ett bra sätt - allt för att öka sannolikheten att vi klarar den enorma utmaning som ligger framför oss. Sedan boken kom 2019 har den sålts i över 3000 exemplar. Den används i bokcirklar, studiecirklar, köps in som undervisningsmaterial på skolor och används som underlag i undervisning och föreläsningar. Nästa år är det val i Sverige och vi behöver att fler förstår psykologin bakom vårt agerande i klimatkrisen - det här är vårt samlade bidrag till det! PS. Ja, det här är ett julklappsförslag :)

Workshop med ungdomar på #fryshuset i projektet climate changemaker space. Tipsa unga 15-25 om det, så bra grej som syftar till att rusta unga i olika länder till handling för klimatet. Igår pratade vi framför allt om #klimatpsykologi, oljebolagens retorik som vill hålla oss ensamma och med fokus på eget avtryck. Och hur man kan bli en aktiv medborgare och tänka kring långsiktig förändring.

Ni har väl inte missat att ni kan skriva frågor till Kata på [email protected] så kan den komma med i ETC nyhetsmagasin]: såhär börjar svaret på dagens läsarfråga om hur psykologer hjälper personer med klimatångest: Din fråga är viktig både utifrån ett samhällsperspektiv och patientperspektiv. För att svara på den behöver jag börja med att förtydliga begreppet klimatångest: Det är inget sjukdomstillstånd som kan eller ska behandlas bort. Alla obehagliga känslor som kommer ...vid insikten om klimatkrisen är rimliga reaktioner och inga känslor vi kan bli av med på något annat sätt än att minska själva krisen. Så länge vi inte ser massiva åtgärder för minskad klimatpåverkan och ökad biologisk mångfald behöver vi alltså lära oss hantera de känslotillstånd som kommer med att leva i en existentiell global kris. Så hur hjälper vi patienter att hantera dessa obehagliga känslor av rädsla, sorg, skuld, frustration, ilska osv? Att använda känslorna till ett meningsfullt kollektivt agerande är centralt. Men också att öka toleransen för osäkerhet och obehagliga känslor. Personer som söker behandling för klimatångest behöver få höra att deras känslor är en reaktion att vara stolt över som säger att något inte står rätt till. Kanske behöver de inte behandlas med tekniker och metoder utan snarare träffa andra medmänniskor och uppleva att deras reaktioner är en naturlig del av att vara människa i vår tid? Kanske behöver de hitta en trygg grupp att engagera sig i för att uppleva hopp och meningsfullhet i att arbeta tillsammans mot tillräckligt stora förändringar? Och framförallt så behöver de en minskad klimatkris och ett hållbart samhälle. Därför är din fråga viktig ur ett samhällsperspektiv. Läs fortsättningen i ETC nyhetsmagasin] och skicka in din gröna fråga

Varför händer inte mer i klimatomställningen trots att många agerar? I vår bok Klimatpsykologi svarar vi på den frågan och ger 10 konkreta verktyg för att göra klimatarbetet mer effektivt. Vi går igenom varför konsumentmakt, informationskampanjer, nudging och policyer i sig inte är tillräckliga verktyg för att nå en snabb och långsiktig förändring. Varför människans egna uppskattningar av vad hen gör ofta träffar fel, och hur vi kan komma runt våra egna tankefällor. I ...boken får du bland annat lära dig att använda Påverkanspilen, anpassa åtgärder till målgruppen och använda socialt tryck på ett bra sätt - allt för att öka sannolikheten att vi klarar den enorma utmaning som ligger framför oss. Sedan boken kom 2019 har den sålts i över 3000 exemplar. Den används i bokcirklar, studiecirklar, köps in som undervisningsmaterial på skolor och används som underlag i undervisning och föreläsningar. Nästa år är det val i Sverige och vi behöver att fler förstår psykologin bakom vårt agerande i klimatkrisen - det här är vårt samlade bidrag till det! PS. Ja, det här är ett julklappsförslag :)

Workshop med ungdomar på #fryshuset i projektet climate changemaker space. Tipsa unga 15-25 om det, så bra grej som syftar till att rusta unga i olika länder till handling för klimatet. Igår pratade vi framför allt om #klimatpsykologi, oljebolagens retorik som vill hålla oss ensamma och med fokus på eget avtryck. Och hur man kan bli en aktiv medborgare och tänka kring långsiktig förändring.

MALMÖ! Missa inte chansen att delta i bokcirkeln om boken Klimatpsykologi: hur vi skapar hållbar förändring! Det finns några platser kvar, så du är varmt välkommen till träffen den 15 december kl. 18:00-19:30 på biblioteket Garaget i Sofielund. Frida Hylander är legitimerad psykolog och har varit med och skrivit boken som redogör handlingsplaner för hur vi kan agera för klimatet. Frida kommer att delta i bokcirkelns sista träff den 9 februari kl. 18:00-19:30.... Läs mer om bokcirkeln här: Bokcirkel - Klimatpsykologi Den här aktiviteten ingår i Det Goda Livet Sofielund, som är en del av projektet Case Sofielund 2030. Projektet genomförs mellan 2019-2022 med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) via Tillväxtverket.

MALMÖ! Missa inte chansen att delta i bokcirkeln om boken Klimatpsykologi: hur vi skapar hållbar förändring! Det finns några platser kvar, så du är varmt välkommen till träffen den 15 december kl. 18:00-19:30 på biblioteket Garaget i Sofielund. Frida Hylander är legitimerad psykolog och har varit med och skrivit boken som redogör handlingsplaner för hur vi kan agera för klimatet. Frida kommer att delta i bokcirkelns sista träff den 9 februari kl. 18:00-19:30.... Läs mer om bokcirkeln här: Bokcirkel - Klimatpsykologi Den här aktiviteten ingår i Det Goda Livet Sofielund, som är en del av projektet Case Sofielund 2030. Projektet genomförs mellan 2019-2022 med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) via Tillväxtverket.

Förra veckan släppte Aller media She Report med tematkvinnor, livsstil och hållbarhet. Kata var med och kommenterade resultatet kring klimatångest och skuld. Rapporten visar att många kvinnor känner skam över sin egen livsstil. Kvinnor idag är uppfostrade i en kultur där de förväntas ta ansvar, samtidigt som att agera miljövänligt ofta förknippas med individuella konsumtionsval. Känner du igen dig? Vi önskar att alla skuldtyngda kvinnor istället gick samman och drev på större förändring i samhället tillsammans.Både för sin egen hälsas skull såväl som för klimatets skull. Rapporten hittar ni påaller.se/SheReportom ni vill läsa mer.

Förra veckan släppte Aller media She Report med tematkvinnor, livsstil och hållbarhet. Kata var med och kommenterade resultatet kring klimatångest och skuld. Rapporten visar att många kvinnor känner skam över sin egen livsstil. Kvinnor idag är uppfostrade i en kultur där de förväntas ta ansvar, samtidigt som att agera miljövänligt ofta förknippas med individuella konsumtionsval. Känner du igen dig? Vi önskar att alla skuldtyngda kvinnor istället gick samman och drev på större förändring i samhället tillsammans.Både för sin egen hälsas skull såväl som för klimatets skull. Rapporten hittar ni påaller.se/SheReportom ni vill läsa mer.

Klipper podd. Ibland är det nästan för kul att jobba! Glad fredag allihop, och lyssna på klimatkänslorpodden om ni också vill skratta åt asroliga @elin_almen

Källor: hope-projektet, kantar europe.

Källor: hope-projektet, kantar europe.