Albulabanan

Järnvägen Albula (Tyska: Albulabahn, Italienska: Ferrovia dell’Albula) är en del av Rhaetian Railways i kantonen Graubünden, Schweiz. Denna närapå 62 km långa järnväg går från Chur i regionen Hinterrhein till den populära vintersportorten St. Mortiz i Engadine. Albulabanans högsta punkt är belägen 1815 meter över havet. De två mest berömda tågen på Albulabanan är Berninan Express och Glacier Express.

Korta fakta om Albulabanan

Längd 61,67 km
Spår Enkelspårig
Spårbredd 1,000 mm
Elektricitet i luftledningarna 11 kV AC 16 2/3 Hz

Albulabanans historia

Arbetet med att bygga Albulabanan påbörjades i september 1898. Järnvägen öppnade formelltno den 1 juli 1903, men då gick den inte hela vägen till St. Moritz utan slutade tidigare. Det var först under sommaren 1904 som rälsen blev klar hela vägen till St. Moritz.

Albulabanan var elektrifierad (med likström) redan från starten. Fram till 1935 var det 750 volt som gällde, därefter 1000 volt.

Bernina-Bahngesellschaft

Bolaget Bernina-Bahngesellschaft (BB) bildades för att bedriva tågverksamhet på Albulabanan mellan St. Moritz och Tirano. Den första bitarna av linjen, från Pontresina till Morteratsch, och från Poschiavino till Tirano, hade premiär den 1 juli 1908. Följande månad började man också traffikera biten mellan Pontresina och Celerina.

Sommaren 1909 var det dags att utöka verksamheten med turnerna Celerina – St. Moritz och Morteratsch – Berninan Sout. Det kom sedan att dörja ytterligare ett år innan BB började köra hela vägen mellan St. Mortiz och Tirano; detta efter att den komplicerade biten mellan Berninan Sout and Poschiavo äntligen färdigställts.

Ursprungligen körde BB bara sina tåg under sommarsäsongen, men från och med vintersäsongen 1913/1914 gick tågen även vintertid. Det var dock långt ifrån okomplicerat att få tågen att komma fram under vintern i alperna, och man behövde bland annat konstruera fler och fler barriärer för att skydda järnvägen mot laviner.

BB kämpade på med att försöka få verksamheten lönsam, men det var svårt och bolaget balanserade ständigt på ruinens brant. Man gjorde olika investeringar för att försöka göra tågen mer lockande och lade till exempel till restaurangvagn år 1928. Man försökte också få fler turister att åka med tågen genom att erbjuda särskilda turistpaket. År 1943 togs BB slutligen över av Rhaetian Railway (RhB).

Rhaetian Railway genomförde stora moderniseringar och förändringar av Albulabanan. Det handlade inte bara om att göra tågtrafiken bättre för vanliga resenärer; andra världskriget rasade för fullt och Albulabanan var viktig ur militärstrategisk synpunkt. En viktig förändring som genomfördes under den här perioden var att man tog bort kurvorna vid Berninanpassets norra ramp. De här kurvorna fyllde inte någon praktisk funktion utan hade planerats in i järnvägens sträckning för att man vill att passagerarna skulle kunna få bättre utsikt över bergslandskapet. Tyvärr ökade kurvorna också järnvägens risk för att hamna i laviner, varför det var bäst att ta bort dem även om utsikten blev lite sämre utan dem. Den som nu för tiden vandrar i bergen vid Berninanpasset kan fortfarande se spår av den underliggande strukturen för kurvorna; själva rälsen är däremot borttagen sedan länge.

Vintertrafik

Vintertid använder tågen på Albulabanan snöplogar för att komma fram. Det finns bland annat en gammal ångplog från år 1913 som fortfarande är bruk och som utövar en särskild lockelse för de dedikerade tågsnöplogsfantaserna. I bruk är också två elektriska snöplogar från 1960-talet, liksom mer moderna plogar från vår tid.

När risken för laviner är som störst, det vill säga under senvintern, använder sig Rhaetian Railway av artellerield på vissa utvalda platser i bergen för att sätta igång laviner. Att på detta vissa ordna lite mer kontrollerade laviner anses vara säkrare än att vänta på att de ska sätta igång på egen hand.

UNESCO

Sedan år 2008 är Abulabanan och Berninanbanan med omgivande landskap gemensamt upptagna på UNESCO:s världsarvslista.